18 november 2014

Interstellar

Har nyss sett Christopher Nolans nya film "Interstellar" med Matthew McConaughey och Anne Hathaway i huvudrollerna. Jag hade inte några speciella förväntningar, med än att trailern jag sett tidigare lovade en jättevåg och lite "rädda världen -för dina barns skull åtminstone!" En ny "Armageddon" kanske. Men det visade sig vara så mycket mer...

Det handlar om före detta piloten Cooper (McConaughey) som efter en krasch blivit jordbrukare istället. Men jorden som brukas vill inte sammarbeta, faktum är att hela jordklotet håller på att säcka ihop. En rad tillfälligheter leder till att han återser professor Brand (Michael Caine) och dennes dotter (Hathaway) Han övertalas att lämna sin barn för att hitta en ny planet dit alla kan flytta. Dottern Murphy (Mackenzie Foy, Jessica Chastain, Ellen Burstyn) har svårt att förlåta sin far för detta. Vi får uppleva en resa utöver allt man kan tänka sig, ibland skarar biofåtöljen så man tror det är 4D. Det är storslagna vyer, en otrolig handling och bra rollprestationer. Filmen har allt, spänning, action, musik, en kärlek mellan far och dotter som är enorm, och är den bästa jag sett på länge. Jag grät floder, inte bara på slutet utan lite då och då. En av de bättre sakerna är slutet, det blir inget fånigt "Whooa, USA räddar världen -igen!!!", eller som i Avgrunden att det spårar ur totalt. Nej, de har fått ihop det på helt fantastiskt vis, hatten av för bröderna Nolan som skrivit manus.

Filmmusiken är komponerad av Hans Zimmer, och skådespelare som Matt Damon, John Lithgow, Topher Grace och Casey Affleck är mycket bra. Josh Stewart och Bill Irwing lånar ut sina röster till robotarna Case och Tars, som blir riktigt mäskliga efter ett tag.

Filmen är riktigt lång, 2 timmar och 49 minuter. Namnet Interstellar betyder ungefär "mellan stjärnorna", eller "mellanrummet i rymden", rätt passande. Det finns sidor som analyserar sönder trovärdigheten i filmen, men jag tycker det är lite fånigt. Det är en jättebra film, härlig underhållning i nästan 3 timmar. Allt behöver inte funka "på riktigt"... Jag ger den betyget lördagsfilm plus! Se den!!! Jag kommer garanterat att göra det igen, får se om det blir på bio eller DVD...


Interstellar
IMDB Interstellar

9 november 2014

Tjuvarnas jul och Trollkarlens dotter

Här är långfilmen som tar vid efter julkalendern från 2011. Den vann pris för "Årets barn- och ungdomsprogram". Jag tyckte julkalendern var helt okej, men fastnade inte speciellt för karaktärerna, därför hade jag inte heller några speciella förväntningar på långfilmen.

Charlie, Kurre och Gerda lever tillsammans och driver barnhemmet. Det närmas sig jul, Kurre och Charlie använder skatten till att göra tillvaron lite drägligare för de fattiga. De klär ut sig och som en blandning av jultomten och Robin Hood, delar de ut föremål till de behövande, men polisen är dem på spåren. Välgörenheten måste pausas när Gerda och Kurre får barn. Det går ju inte att sitta i fängelse med en nyfödd därhemma. Charlie känner sig åsidosatt och de andra barnen påpekar att han inte är storasyster på riktigt, eftersom hon inte är Kurre och Gerdas "riktiga" barn. Charlie börjar fundera på vem hon är och i samma veva kommer ett kringresande tivoli med en mystisk trollkarl. Han är allt som Charlie kan önska sig, och lite till....

Gustaf Hammarsten (Kurre), Tea Stjärne (Charlie) Elisabeth Carlsson (Gerda) och poliserna Thomas Hedegren och Göran Forsmark är tillbaka. De får förstärning av Gustaf Skarsgård som Trollkarlen. De spelar mycket bra, speciellt Gustaf Hammarsten som är grym! Filmen är 1 timma och 34 minuter, alldeles lagom för barn på bio. Den är spännande, lite läskig, sorglig och otroligt bra. Vi både skrattade och grät. Den är härligt känslosam och en riktig vinterfilm, man fick skön julstämning och det där feelgood-flinet när den var slut. En av de bästa familjefilmerna jag sett på länge. Jag kan varmt rekommendera den och ger den betyget lördagsfilm.

Tjuvarnas jul och trollkarlens dotter


5 november 2014

Gone Girl

Idag har jag sett en riktigt spännande thriller. Av det otäcka slaget, alltså inte med nått övernaturligt, eller science-fiction utan om en riktigt psykopat. En snedvriden hjärna som faktiskt kan finnas, mitt ibland oss.

Filmen handlar om Nick Dunne (Ben Affleck) som på den 5:e bröllopsdagen, mitt i funderingarna på vad han ska köpa till sin fru får ett samtal från grannen att deras katt stryker omkring på tomten. Nick åker hem och möts av ett tomt hus, men i vardagsrummet finns ett sönderlaget glasbord. Nick ringer polisen... Här börjar sökandet efter hans försvunna fru Amy (Rosamund Pike). Vi får se tillbakablickar från deras historia, och det är inte alltid lyckliga stunder i äktenskapet. Nick har lögner och hemligheter som uppdagas, och allt pekar till slut på att Nick har mördat sin fru.

Berättelsen är mycket skickligt berättad. Skådespelarna gör trovärdiga tolkningar och det finns inte många transportsträckor i filmen. Rosamund Pike, såg jag först i Bondfilmen "Die Another day" och därefter som rollen Andromeda i "Wrath of the Titans". Neil Patrick Harris spelar f.d. pojkvännen Desi Collings som aldrig riktigt kommit över Amy. Harris är ju en av stjärnorna i "How I meet your mother" och Patrik Winslow i "Smurfarna", men för mej kommer han alltid att vara lilla Dr. Doggie Howser från tv-serien mellan 1989-1993. Även Sela Ward dyker upp på ett hörn, väldigt trevligt, det var länge sedan känns det som. Hon har kört på med tv-serier ett tag, först "House" mellan 2005-2013 och sedan CSI NY mellan 2010-2013  Ibland blir det lite hoppigt i historien, men jag tror att det är med flit för att förvirra oss lite. Filmen är lång 2 ½ timma lång, men blir aldrig långtråkig på nått sätt, det är bra tempo filmen igenom. Jag har hört att boken, som är skriven av Gillian Flynn, har ett annat slut än filmen, så nu måste jag nog läsa den också.

Det här är en riktigt bra thriller, som jag gärna rekommenderar. Jag ger den betyget fredagsfilm.

Gone girl

27 oktober 2014

Love, Rosie

Det här var en lite konstig titel tycker jag. Är den en fråga eller ett konstaterande? Eller kanske en uppmaning? Det blir jag inte riktigt klok på, men det spelar ingen roll. Bokens titel "Where Rainbows end" passar betydligt bättre, den är för övrigt skriven av Cecilia Ahern som också skrev "P.S I love you". Det här är en film som utspelar sig i England och handlar om bästa kompisarna Rosie och Alex. De växer upp i husen snett mittemot varandra och har hållit ihop jämt. Efter skolan har de bestämt att det ska flytta till Boston och plugga, men det blir inte riktigt som de tänkt sig. Det känns som att de har ödet emot sig, men egentligen handlar det nog om att prata med varandra, på riktigt. Att inte ta för givet att den andra vet var man menar eller vill. Utan att man helt enkelt får säga det, klart och tydligt till varandra.

Det känns som en ungdomsfilm, visst åkte skämskudden fram ibland, men det var en rar och gullig film. Lily Collins (Phil Collins dotter) gör en helt ok rollprestation som Rosie. Dock verkar tiden inte sätta sina spår i hennes karaktär, tycker hon ser lika dan ut när hon är 18 som 30... Samma gäller Sam Claflin. Jag satt länge och tänkte att han spelade Marcus Brewer i "Om en pojke" men det var inte han utan Nicholas Hoult. Däremot tycker jag att Claflin har endel drag av Hugh Grant, men det kanske är för att de är så brittiska....

En underbar karaktär i filmen är Rosies pappa Dennis, spelad av Lorcan Cranitch. Filmen är 1 timma och 40 minuter lång, och det går i ett nafs. Den är snabb och snygg. Härliga vyer och bra musik är det också. Den lever upp till mina förväntningar,  men kanske inte riktigt "vuxen". Jag ger den betyget torsdagsfilm.

Love, Rosie

Love, Rosie Imdb

21 oktober 2014

Chef

Har precis sett förhandsvisningen av filmen Chef. Den har premiär den 31 oktober, så väntan är inte alltför lång. Det här är en riktigt trevlig film, inte bara för matnördar. Det är en hel del "matporr" i den. Otroligt välfilmat och verkligen lockande. Musiken är också en stor del av filmen, för att bygga upp den rätta stämningen och känslan. Bitvis känns filmen mer som en dokumentär, men ändå inte. Det är en fantastisk resa vi får följa med på.

Filmen handlar om den firade chefskocken Carl Casper. Han vill utvecklas och komponera nya smaksensationer, men hålls tillbaka av restaurangägaren som vill köra på säkra kort. Efter svidande kritik från den kända matkritikerna vill Carl visa vad han går för, men det blir inte som han tänkt sig. Istället för att få servera sin nya meny får han sparken. Arbetslös, i en lägenhet efterson exfrun bor i huset  med sonen han försakat alltför länge, måste han hitta ett sätt att få tillbaka glädjen och kunna försörja sig. Filmen tar också upp sociala medier, hur fort de sprida och hur de kan hjälpa och stjälpa. Carl har absolut ingen koll på twitter, men får god hjälp av sonen Percy.

Filmen måste vara en riktig ego-boost för Jon Favreau som har skrivit manus, regiserar och spelar huvudrollen! Strålande. Det dyker upp en rad kända skådespelare i filmen, Dustin Hoffman, Scarlett Johansson, Sofia Vergara, Oliver Platt och Robert Downey Jr. John Leguizamo gör den amerikanska rösten åt Sid i "Ice Age"-  filmerna och Bobby Cannavale har medverkat i ett otal filmer och tv-serier.

Filmen är nästan 2 timmar lång, men det känns absolut inte långt. Man ska inte gå och se filmen hungrig! Då är den förmodligen en pina. Lite roligt är att de faktiskt dyker upp platser och verkliga människor i filmen. Bland annat stannar de till vid Franklin BBQ i Texas. Där möter självaste Aron Franklin upp, galet roligt! Gary Clark Jr, spelar några låtar och bidrar med ett härligt sound i natten. Det är en härlig Feelgood-film (om man inte är hungrig) som jag ger betyget fredagsfilm.
Se den!!

Chef
Imdb Chef

2 oktober 2014

The Maze Runner

Ett gäng ungdomar, en kille och en tjej som slåss mot andra, en konstig, obekant hotfull värld, jo tack, vi kan det här nu! Efter "Hunger Games" och "Divergent" så känns det som att ännu en film i det här facket är onödig. Kollar man på kritikerna så är vissa nästan lyriska medans andra är aningen mer måttfull, minst sagt. Själv är jag lite mittemellan. Det är otroligt häftigt gjord. Betydligt med spännande och otäck än någon av de andra filmerna. Stundtals sitter jag och kisar mellan fingrarna för att slippa se hemskheterna.

Så vad handlar den om? Jo, en kille vaknar upp i en hiss som i hög hastighet åker uppåt. Väl uppe tas han emot av ett gäng killar som alla kommit dit på samma sätt. Det har inga minnen kvar, vet inte ens sitt eget namn, men just det kommer tillbaka efter några dagar. Här finns en värld med egna regler, rutiner och ledare. Man har hittat ett sätt att leva men världen är omgiven av en hög mur. Det visar sig att de är i mitten av en labyrint. Varje dag öppnas porten till labyrinten och några utvalda ger sig iväg för att utforska den. På kvällen stängs porten och då gäller det att hinna tillbaka för annars... På nätterna förändras labyrinten och det hörs hemska ljud därifrån, av vad vet man inte riktigt. Ingen har någonsin överlevt en natt ute i Labyrinten.

Huvudrollsinnehavaren Dylan O´Brien har jag inte alls sett tidigare, inge heller nu utmärker han sig så extremt utan gör väl en ok insats. Den kvinnliga huvudrollen gör av Kaya Scodelario, också hon ganska ny och okänd för mej. Skådespelaren Thomas Brodie-Sangster som gör rollen "Newt", känner jag mest igen från underbara "Love Actually" där han spelar Sam. Han gör också rösten till Ferb i "Phineas and Ferb" samt Jojen Reed i "Game of Thrones". Gally spelas av Will Poulter, även han gör en bra rollprestation. Honom känner jag igen från "Familjetrippen" som var riktigt bra. Det största namnet i filmen är nog ändå Patricia Clarkson som medverkat i massor av filmer, bland annat "Shutter Island", "Den gröna milen", Easy A" och "Kärlek på menyn".

Frågorna är många. Hur kom de dit? Vem har skickat dit dem? Vilka är de? och framför allt, hur kommer man ut. Filmen är storslagen, men jag tycker inte den kommer upp i samma klass som Divergent. Dit har den en bra bit kvar. Här är det mer action som gäller. Den är rätt lång 2 timmar och 24 minuter, och det är inte några transportsträckor här inte! Full rulle och spänning ända in i kaklet. Men jag ger den inte mer än betyget torsdagsfilm ändå, får se om det blir bättre i nästa film. För det är såklart en uppföljare på gång, närmare bestämt i september nästa år. Om man söker efter boken, som är skriven av James Dashner så finner man att den kom redan 2009, två år före "Divergent, men att de också, precis som Veronica Rohts böcker är en trilogi.

The Maze Runner

25 september 2014

100 steg från Bombay till Paris

Den här filmen gick jag på med dottern 11 år. Superkul att börja se andra filmer än barn och familjefilmer ihop! Vi tyckte bägge att det är en bra och härlig feelgood film.

Den handlar om en indisk änkling som tillsammans med sina 5 barn försöker hitta en bra plats att slå sig ner på och fortsätta sina liv efter upploppen i Indien. Han vill det absolut bästa för sina barn och har fin kommunikation med sin bortgångna hustru när det gäller familjens välgång. En bilolycka medför att de stannar till i en by och där finner han en nerlagd restaurang som det finns stor potential i, enligt honom. Kruxet är att på andra sidan landsvägen ligger en berömd restaurang som t.o.m. har en Michelinstjärna! Hur ska de kunna konkurera med det?!

Helen Mirren storspelar, hon passar perfekt som Madame Mallory, snäsig, snobbig, respektingivande och kall -till att börja med, men kommer man innanför ytan finns där en rättvis och varmhjärtad kvinna. Om Puri spelar änkemannen och gör det med bravur. Manish Dayal som spelar Hassan, kommer vi garanterat att få ser mer av. 2:a generationen som såg "Beverly Hills" känner igen honom från "90210" där han spelade Raj Kher i 14 avsnitt. Karaktären Marguerite spelas av Charlotte Le Bon också hon väldigt bra. Det är lite lustigt med språk och brytning. Le Bon är från Kanada, men bryter på franska, Mirren är brittiska och bryter på franska, Dayal är amerikan, men bryter på indiska, Lasse Hallström regisserar, och slänger in en svensk kock så lite mumlande svenska hörs också. Roligt!! En som inte spelar sin brytning är "skurken" Jean-Pierre som spelas av fransmannen Clément Sibony. Honom har vi sett i "French Kiss" och The Tourist" tidigare.

Originaltiteln är "The hundred foot journey", och det är egentligen mycket bättre. För resan är inte bara geografiskt, och också kulinarisk, kulturell och känslomässig. Möjligtvis att den var lite lång, 2 timmar, men det var inga onödiga transportsträckor i den. Den är snyggt filmad, med härliga miljöer och vyer, musiken är också viktigt och väldigt träffsäker, när man växlar mellan Indien, landsbygden i Frankrike och Paris. Det är en hoppfull, varm och rolig film som jag gärna rekommenderar. Jag ger den betyget fredagsfilm.

100 steg från Bombay till Paris

22 september 2014

Hallonbåtsflyktingen

"Årets stora komedi av Leif Lindblom", står det om filmen "Hallonbåtsflyktingen. Jag hade ändå inga direkt höga förväntningar på filmen. Den handlar om Mikko Virtanen som anser att han är en svensk man fångad i en finsk kropp. Hans barndomsupplevelser och intryck av Sverige är rosaskimrande och lyckliga. När han blir äldre är det Abba, Gyllene tider och svenska serietidningar som gäller. Han glorifierar Sverige och revolterar både med kläder och språk. Plötsligt får han chansen att ta över Mikael Anderssons identitet. Andersson är en trött psykolog som är less på all "lagomhet". Hans gamla mamma ligger på hemmet och känner ändå inte igen honom, så det ska nog inte vara några problem. Dock glömmer han att berätta att det finns en syster också, en syster som i allra högsta grad märker att Mikko/Mikael inte är hennes bror. Sedan är cirkusen igång.

I början kändes det som en typisk svensk dramakomedi. Det är en fin balansgång mellan roligt och skämigt, men faktiskt så fixar de det. Sedan övergår filmen till att inte bli fullt så förutsägbar, och blir riktigt bra på slutet. Jag tycker väl generellt att man kan vänta på den här typen av film tills de kommer på DVD, men den här var sevärd även på bio. En bra sevärd feelgood-film!

Jonas Karlsson och Josephine Bornebusch storspelar. Karlsson gör ett hästjobb med dialekten, helt suveränt. Även Frida Hallgren har en huvudroll, men den är lika udda och konstig som i "Så som i himmelen", eller så är det att jag inte riktigt gillar henne. Suzanne Reuter, Nour El-Refair, Jarmo Mäkinen och Björn Bengtsson är andra kända ansikten. Filmen är ganska kort 1 timma och 34 minuter. Det är precis lagom, och det är bra att de inte dragit ut på det mer.

Jag ger filmen betyget Fredagsfilm.

Hallonbåtsflyktingen

10 september 2014

Lucy

Jag har precis sett Luc Bessons action-thriller Lucy. Trailern verkade ok, och jag var lite nyfiken. Tur var väl det! Om man bara är lite öppen för en otrolig historia så har man 1 och ½ timmes action i högt tempo fram för sig.

Filmen handlar om Lucy (Scarlett Johansson), en tjej som blir lurad och tvingad att agera drogkurir från Korea. Men så går paketet sönder och hon får i sig stora mängder av den nya drogen. Egentligen borde hon dö av det, men osannolikt nog absorberar hennes kropp drogen och hon börjar använda betydligt mer än de 10 % vi normalt använder av vår hjärna. Parallellt får vi följa Professor Norman (Morgan Freeman) som forskar och föreläser  om hjärnan och dessa kapacitet, och det är honom Lucy kontaktar.

Det är en häftig film, ibland mer lite dokumentär-känsla, men samtidigt en thriller fylld med action. Scarlett Johansson gör en väldigt bra rollprestation, och Min-Sik Choi som drogkungen Mr Jang är otroligt obehaglig. Filmen är väldigt rå och våldsam i början, sedan är det fantastiska effekter och på slutet knyter Besson ihop säcken på ett genialt sätt. Han har ju gjort Taken-filmerna, León och Det femte elementet. Om man blandar dessa och kryddar med aningen Matrix, då tror jag man kommer rätt nära den här filmen.

Jag ger filmen betyget fredagsfilm. Det är underhållande 1½ timme och jag lämnar biosalongen med ett "Tänk om...."

Lucy

2 september 2014

Min så kallade pappa


Filmen handlar om  gravida Malin, när det blir slut med pojkvännen börjar hon leta efter sin pappa. Lite konstigt att göra det först när man är 32 år, men men. Han visar sig vara en skådespelare som lever för teatern och ensemblen, tyvärr är den kärleken inte ömsesidig. Innan hon hinner berätta för honom vem hon är, får han en stroke och tappar minnet. Malin får nu chansen att "hitta på"  pappans roll i hennes liv. Men den bubblan kan väl inte vara för alltid?

Ny svenska film med Regi av Ulf Malmros. Drama klassas den som, och det är precis vad det är. Normalt gillar jag ju mer action och verklighetsflykt i mina favoritfilmer. Jag vill bli underhållen. Här, i detta drama får jag allt som oftast en olustkänsla. Det blir så väldigt fel liksom. Karaktärerna är en smula överdrivna, den gravida tjejen (Vera Vitali) blir ett offer, den taskiga pojkvännen (Sverrir Gudnaron), blir ett svin, den omtänksamma svärfadern (Johannes Brost) blir lite för familjär, den arroganta pappan (Michael Nykvist) fortsätter dock att vara självupptagen men blir aningen ödmjuk -ett tag.

Filmen är drygt 2 timmar, det är helt ok. Det är genomgående bra musik i filmen, trevligt. Sverrir Gudnason spelade även pojkvän i "Små citroner gula" och gör även här en rätt mjäkig roll. Fler kända ansikten finns med i filmen, Henrik Dorsin, Lotta Tejle, Tova Magnuson-Norling för att nämna några. Filmen är väldigt tragisk och man blir ledsen i hjärtat. Scenerna från hennes barndom är väldigt rörande. Det finns ett stort hjärta i filmen och man lämnas inte oberörd.

Jag ger filmen betyget onsdagsfilm.

Min så kallade pappa

13 augusti 2014

Guardians of the Galaxy

Ännu en härlig film från Marvel! Här är det hjälten "Star-Lord"/Peter Quill som  hamnar i knipa. Han jagas i första hand av Gamora, men även av prisjägaren Rocket och hans kompanjon Groot. De fyra väldigt omaka karaktärerna slår sig ihop med Drax som från början vill döda Gamora som hämnd för sin döda fru och son. Men gängen blir omvänt och ska tillsammans rädda galaxen.

Det är action och effekter. Musiken har en stor roll i filmen och det är roligt! Alla vi som gjorde blandband på kasetter (ni kid kan googla det) som att le igenkännande! Det är en spännande, och häftig film, ibland lite väl mycket eftersom den är tillåten från 11 år och min 11-åring följde med. Förutom att hon blundade lite grann så tyckte hon det var en superbra film som hon stört gillade. Hon gick till och med och citerade repliker på vägen hem!

Skådespelarna var helt ok. Chris Pratt kommer vi nog att få se mer av. Han har gjort mycket TV serier innan samt lånat ut sin röst till bland annat Emmet i Lego-filmen. Zoe Saldana är van actionskådis efter Avatar och Star Trek, John C. Reilly och Glenn Close är också helt ok. Vin Disel och Bradley Cooper lånar ut sina röster till Groot och Rocket.

Filmen är 2 timmar lång, men det känns inte. Man blir underhållen precis hela tiden. Vi ger den betyget lördagsfilm.

Guardians of the Galaxy

12 augusti 2014

Draktränaren 2, 8/7-14

Hicke och Tandlöse är tillbaka! De ger sig ut för att upptäcka nya världar och göra en världskarta. Och vilka upptäcker de gör!!

Här är det fart och fläkt hela tiden. Den är otroligt bra gjord, men härlig musik, fint manus och fantastiska karaktärer. Handlingen är spännande och bra. Jag hade med 11-, 9- och 5-åringen. Visserligen blev det lite känslosamt med mycket tårar för 9-åringen, men vi var alla överens om att det var en härlig film, och de ville alla att vi ska köpa den när den släpps på DVD.

Lördagsfilm

Draktranaren 2

Transformers: Age of Extinction 7/7-14

Äntligen är han tillbaka, Optimus Prime!!! Den här uppföljaren är huvudkaraktären bilmekanikern Cade Yeager, hans dotter Tessa och hennes från början hemlige pojkvän. Tillsammans med Autobouts ska de försöka rädda världen.


Mark Wahlberg som Yeager är väldigt bra, han är en klart godkänd efterföljare till Shia LaBeoufs "Sam Witwickey" . De övriga spelar också bra, mest utmärkande är nog Stanley Tucci och Kelesy Grammer. Även om Michael Bay lyckas fylla de här 2 timmarna och 45 minuterna utan några transportsträckor så saknar jag ändå det gamla gänget. Men jag ska se den några gånger till så blir det nog bra!

Hur som helst, det är en fullträff av ren action, häftiga effekter och storslagna miljöer.
Lätt en lördagsfilm!

Transformers: Age of Extinction

Walking on Sunshine 2/6-14

Romantisk komedi där karaktärerna brister ut i sång stup i kvarten. Det är tänkt att vara som "Mamma Mia" fast med 80-tals musik istället för ABBA. Tyvärr är manuset för tunt och skådespelarna är väl inga Oscarskandidater. Men visst, det är pastellfärgad underhållning för stunden.

Flicka åker till Medelhavsö för att trösta systern, som i själva verket inte alls behöver tröst utan en brudtärna. Som av en händelse råkar den blivande brudgummen vara hennes största och första kärlek. HUR ska det gå nu?????

Torsdagsfilm

Grace of M onaco 15/5-14

Hollywoods fria tolkning av Grace Kellys liv som prinsessa av Monaco. Gripande och väldigt välspelat. Jag förstår att det finns en hel del "konstnärlig frihet" här men det är ändå väldigt intressant att se hur världen formades av världskriget och synen på kvinnor. Tragisk och skakande.

Torsdagsfilm.

The other Woman 29/4-14

Karriärkvinnan upptäcker att pojkvännen i själva verket redan är gift. Hon slår sig ihop med frun och den nya flickvännen för att hämnas. Rapp och rolig komedi med bl.a. Cameron Diaz, Leslie Mann, Kate Upton, Nikolaj Coster-Waldau och Don Johnson

Captain America: Return of the first Avenger 3/4-14

Uppföljaren om Captain America. Härlig action från Marvels. Man får levererat häftiga scener, otroliga miljöer och ett tempo som heter duga.

Lördagsfilm blir mitt betyg.

The secret life of Walter Mitty 29/1-14

Oväntat bra film. Många vändningar och väldigt oförutsägbart. Det var lite knepigt att hänga med i svängarna i början, men det blev bättre längre in i filmen. Härliga karaktärer och en riktig feelgood-film.

Fredagsfilm.

8 augusti 2014

Sex Tape

Såg filmen "Sex tape" med Cameron Diaz och Jason Segel. De spelar småbarnsföräldrarna Annie och Jay, som har svårt att få tid för sex. När de till slut fixar tiden får de inte till det ändå. För att krydda till det hela och får det att lossna bestämmer de sig för att spela in när de håller på.

Plötsligt får Jay sms om filmen och förstår att den laddats upp till "molnet" och spridits till de begagnade Ipads som Jay gett bort till vänner och bekanta och kanske värst av allt, Annies blivande chef spelad av Rob Lowe. Panik! Nu måste de ta tillbaka Ipadsen för att radera filmen.

Det lät som en rolig film men på gränsen att vara för pinsam. Men faktiskt var den bättre än jag trodde. Det var varm humor blandat med familjeliv, skrattade högt flera gånger och det var underhållande 1 timme och 33 minuter man fick. Det var absolut inte bara en tjejfilm och jag ger den betyget fredagsfilm.

Sex tape

24 mars 2014

Divergent

Den här förhandsvisningen såg jag fram emot. Den såg intressant och spännande ut redan på trailern. Men visst känns verkade som en ungdomsaction, lite som Hungergames. I en framtid där jorden tagit mycket stryk efter stora krig har människorna byggt upp en ny civilisation. De har delat in den i 5 grupper, falanger. De ärliga, de osjälviska, de lärda, de tappra och de fridfulla. När man är 16 år ska alla göra ett test där det framgår vilken falang man passar i, sedan får alla göra ett val. Den falang man väljer kan man inte lämna, och byter man falang från den man föds in i måste man flytta från sin familj.

Beatrice Prior (Shailene Woodeley) väljer de tappras falang, istället för de osjälviska som hon föds in i. Hon måste visa att hon hör hemma där och måste slåss för sin överlevnad. Att lämna sin falang, och därmed blir falanglös innebär att man står helt utanför. Men inget ska ju vara enkelt, fastän civilisationen är uppbyggd för att bibehålla freden, så finns det så klart vissa som inte tror på systemet utan vill erövra makten själva.

Shailene Woodeley och Theo James (instruktören Four) gör bra prestationer. Jag bara älskar Ashely Judd som spelar hennes mamma. Lite kul är det också att se Tony Goldwyn gestaltar pappan, honom är jag van att se som presidenten i "Scandal". Kate Winslet är mycket bra som ledare för de lärdas falang. Även Maggie Q är med men spelar en lite tillbakadragen roll. Hennes nya vänner, noviserna Christina (Zoe Kravitz dotter till Lenny Kravitz och Lisa Bonet), Will (Ben Lloyd-Hughes) och Al (Christian Madsen son till Michael Madsen), samt instruktören Eric (Jai Courtney kommer vi garanterat att få mer av på vita duken.

Filmen var suverän. Bra manus, bra musik,  häftiga miljöer och landskap. Det är action hela filmen igenom, och den har det mesta. Jag gillade den betydligt bättre än Hungergames. Så finns det både en tuff och modig hjältinna, med hjärtat på rätt ställe, och en hjälte som det tål att tittas på igen. Filmen är ganska lång, nästan 2 timmar och 20 minuter. Men tiden gick jättefort och jag ger den solklart betyget lördagsfilm!

Divergent

29 januari 2014

Hallå Hallå

Förhandsvisning av Maria Blom´s nya film "HallåHallå". Ni vet hon som gjorde "Masjävlar" och "Nina Frisk". Den här filmen utspelar sig i Falun, ännu en dal-film alltså. Den handlar om Disa, spelad av Maria Sid, som är en frånskild 2-barns mamma, hon jobbar natt på Falu lasarett och försöker hitta sin plats i livet.  Vi får träffa kollegor, bland annat Micke som spelas av David Lindgren.  Även Calle Jacobson, Ann Petrén  och Gunilla Nyroos medverkar.

Disas ex har träffat en ny kvinna och lever "Happy Life", själv är hon fast i ekorrhjulet och trivs inte med varken sig själv eller sitt liv. På jobbet finns en härlig samling människor, dryga, roliga, omtänksamma, både patienter och kollegor. Sedan träffar Disa en helt galen 7-barnpappa på biblioteket...

Den här filmen klassas som en komedi, men det vetekatten om jag håller med om. Den har sin stunder, kan vara både rolig och pinsam. Aningen överdriven och lite galen. Det är som ett ögonblick i livet, det liksom bara är där. Men det är absolut ingen feelgood-film. Det är lika många frågetecken när filmen slutar som det är i början. Sensmoralen är väl att man måste våga, våga lämna det obekväma som man inte gillar ändå, för att se vad som kan hända.

Maria Sid känner man igen sedan hon spelade mamman Ritva i julkalendern " Hotell gyllene knorren" Hennes prestation är helt ok, det är hon som bär filmen. De övriga är väl sådär.... Jag ger den betyget onsdagsfilm.
Varför den heter "Hallåhallå"? För att hon säger det, hela tiden när hon hälsar på någon eller svarar i telefonen.

Hallåhallå

13 januari 2014

Thor 2: The Dark World

Den här filmen hade jag sett fram emot. Den muskulöse asaguden som kommer till räddning. Han ser så kraftfull och stark ut när han ska beskydda sin älskade Jane. Men det blir inte riktigt en sån historia, först blir jag lite besviken, att den största hjälten inte är Thor. Men sedan kommer jag på det geniala, såklart är det ju Jane som är den största hjälten i historien. Man behöver varken vara urstark, en gud eller kunna flyga för att vara det. Härligt!

Storyn är såhär, Jane letar fortfarande efter Thor, men råkar släppa lös en urgammal mycket farlig kraft. De onda frostjättarna vill härska över allt och alla och vill utplåna hela världar. Thor måste ta hjälp av Loki, och det är inte det lättaste. Den slutgiltiga och ultimata fighten sker på jorden och där gäller allt eller inget.

Här är det action och spänning som gäller. Härliga scener och vyer i fantasilandskap. Precis som i första filmen så är det en cliffhanger efter eftertexterna. Som halva salongens biobesökare missade eftersom de gick innan lamporna tändes. När ska folk lära sig???

Filmen var nästan 2 timmar lång, och de gick rasande fort. Jag längtar redan till nästa film, eller till att denna släpps på dvd. Får hålla tillgodo med nästa Marvel-film som kommer, Captain America 2 i slutet av mars. Jag är HELT såld på Marvels filmer, de är suveräna!!!
Den här får betyget torsdagsfilm.

Thor 2: The dark World